läs om ni vill, mina tankar... inget viktigt.
åhhhh, mår fedt jävla illa. kan de bero på den äckliga maten i skolan idag? mamma kom nyss hem med rebull t mig iaf, ska se om de verkligen hjälper med det. har en känsla av att jag vill rymma, åka bort från växjö. det händer verkligen ingenting i växjö o då menar jag INGENTING.
ÅHHHHHH. blir helt knäpp, vill åka t helsingborg o ta färjan över till danmark, skita i allt o bränna pengar på sprit o kläder, dyra hotelrum o knulla alla danskar.... fan vad jag skulle leva, leva livet ist för att inte har ngt liv o gå upp varje morgon till den jävla skolan. skola, skola, skola, plugga, plugga, plugga, fan allt är rent åt helvete. bög är det!
det är ngt som saknas i mitt liv, ngt som jag inte har kommit på än. är de så att man ska leva ett helt liv för att kunna få reda på vad de var som saknades? är det ngn som kan svara på de så skulle jag bli överlycklig. den känslan om att ngt saknas har funnits där hela tiden, men när jag började känna den så förträngde jag den för att den känslan var äcklig. hemsk är ordet, vad är det som saknas? allt som ja har gått igenom i livet, de borde vara ngt som ja redan har gjort eller har som ska fylla de hålet jag har, men sanningen är att sakerna gör inte det.
är de andra som också känner som jag? att snart måste de hända ngt innan de tar kol på mig. jag kan vara glad, snäll, rolig o alla andra positiva egenskaper som man har men de där inne i mig, de är ngt som inte är rätt. de är otäckt, hemskt o helt jävla konstigt. att jag har förträngt saker o ting är väl för att jag inte orkar med saken, men sen när den väl är där så måste man göra ngt. det lönar sig inte till att skita i saken o ta itu med den senare, men ja är sån. jag tror att allt ska fixa sig själv, att de finns ngn som vet om mina problem o löser dom åt mig.
jag har mycket jag vill få ut men förmedlar de inte som ja vill att ja ska, om ja bestämmer mig för att göra en sak som jag inte har gjort innan, ett exempel: nu jävlar ska jag plugga så ja får alla rätt på engelskaglosorna, men sen så blir de att boken ligger o skräpar där nere på golvet. de är så mitt liv fungerar, jag lovar mig saker men så skiter ja i dom sen. fan.
nu har de hänt massor med saker som ja vill ta itu med men finnns orken där? nej, o viljan finns där inte heller. att man ska orka o vilja, de är nog de man bhvr för att klara av ngt. jag tröttar ut mig på andra saker, oftast är de små saker som olika människor gör. men de är deras liv så varför ska ja stå o tjaffsa om vad de håller på med? varför ska ja vara en "gud" o säga åt dom vad som är rätt eller fel när de själva vet men bara proviserar, de är sånt som jag gör, om de är ngn som är dum i huvudet säger ja ju ngt i den stilen till dom o de skapar bråk, o där har ja ett problem, ja skapar onödiga små saker som tröttar ut mig o därför kan ja inte koncentrera mig på de som ja egentligen måste göra.
jag säger hela tiden att ja inte ska göra om saker som man inte ska göra, men de händer. ett exempel: att ja försov mig idag, hela tiden säger ja att det inte kommer hända igen men ändå upprepar ja de flera gånger i veckan o för att inte missa i skolan o komma i tid så stressar ja som fan o glömmer nästan alla saker hemma, det förvärrar ju nästan bara saken. att jag är stressad har aldrig varit ngt problem men pressen den är förjävlig. att man ska prestera bra i skolan o allt sånt shit, det är så jävla dåligt. ngn i klassen/skolan frågar vad man fick på provet, man säger de o även om de låg under g-nivån så säger dom, omen de var ju bra! medans den som frågade fick vg o bara: fan också, så jävla dålig ja är. måste plugga mer nästa gång. sånt kan störa som fan, är de för att de söker uppmärksamhet lr vad är de frågan om?
nej jag måste sätta stopp för de här nu o börja att känna efter vad jag klarar av o inte distraheras på såna småsaker som ja gör, att ja ska lägga min energi på de som är nödvändigt. de här blev jävligt långt men ja måste få skriva av mig såhär ibland annars så funkar inte jag o de är på gränsen att jag snart låser in mig i mitt rum o sitter längst in i hörnet o inte lyssnar på någon, att jag kopplar bort verkligheten o börjar drömma om bra saker, snart så händer de om inget blir bättre.
ÅHHHHHH. blir helt knäpp, vill åka t helsingborg o ta färjan över till danmark, skita i allt o bränna pengar på sprit o kläder, dyra hotelrum o knulla alla danskar.... fan vad jag skulle leva, leva livet ist för att inte har ngt liv o gå upp varje morgon till den jävla skolan. skola, skola, skola, plugga, plugga, plugga, fan allt är rent åt helvete. bög är det!
det är ngt som saknas i mitt liv, ngt som jag inte har kommit på än. är de så att man ska leva ett helt liv för att kunna få reda på vad de var som saknades? är det ngn som kan svara på de så skulle jag bli överlycklig. den känslan om att ngt saknas har funnits där hela tiden, men när jag började känna den så förträngde jag den för att den känslan var äcklig. hemsk är ordet, vad är det som saknas? allt som ja har gått igenom i livet, de borde vara ngt som ja redan har gjort eller har som ska fylla de hålet jag har, men sanningen är att sakerna gör inte det.
är de andra som också känner som jag? att snart måste de hända ngt innan de tar kol på mig. jag kan vara glad, snäll, rolig o alla andra positiva egenskaper som man har men de där inne i mig, de är ngt som inte är rätt. de är otäckt, hemskt o helt jävla konstigt. att jag har förträngt saker o ting är väl för att jag inte orkar med saken, men sen när den väl är där så måste man göra ngt. det lönar sig inte till att skita i saken o ta itu med den senare, men ja är sån. jag tror att allt ska fixa sig själv, att de finns ngn som vet om mina problem o löser dom åt mig.
jag har mycket jag vill få ut men förmedlar de inte som ja vill att ja ska, om ja bestämmer mig för att göra en sak som jag inte har gjort innan, ett exempel: nu jävlar ska jag plugga så ja får alla rätt på engelskaglosorna, men sen så blir de att boken ligger o skräpar där nere på golvet. de är så mitt liv fungerar, jag lovar mig saker men så skiter ja i dom sen. fan.
nu har de hänt massor med saker som ja vill ta itu med men finnns orken där? nej, o viljan finns där inte heller. att man ska orka o vilja, de är nog de man bhvr för att klara av ngt. jag tröttar ut mig på andra saker, oftast är de små saker som olika människor gör. men de är deras liv så varför ska ja stå o tjaffsa om vad de håller på med? varför ska ja vara en "gud" o säga åt dom vad som är rätt eller fel när de själva vet men bara proviserar, de är sånt som jag gör, om de är ngn som är dum i huvudet säger ja ju ngt i den stilen till dom o de skapar bråk, o där har ja ett problem, ja skapar onödiga små saker som tröttar ut mig o därför kan ja inte koncentrera mig på de som ja egentligen måste göra.
jag säger hela tiden att ja inte ska göra om saker som man inte ska göra, men de händer. ett exempel: att ja försov mig idag, hela tiden säger ja att det inte kommer hända igen men ändå upprepar ja de flera gånger i veckan o för att inte missa i skolan o komma i tid så stressar ja som fan o glömmer nästan alla saker hemma, det förvärrar ju nästan bara saken. att jag är stressad har aldrig varit ngt problem men pressen den är förjävlig. att man ska prestera bra i skolan o allt sånt shit, det är så jävla dåligt. ngn i klassen/skolan frågar vad man fick på provet, man säger de o även om de låg under g-nivån så säger dom, omen de var ju bra! medans den som frågade fick vg o bara: fan också, så jävla dålig ja är. måste plugga mer nästa gång. sånt kan störa som fan, är de för att de söker uppmärksamhet lr vad är de frågan om?
nej jag måste sätta stopp för de här nu o börja att känna efter vad jag klarar av o inte distraheras på såna småsaker som ja gör, att ja ska lägga min energi på de som är nödvändigt. de här blev jävligt långt men ja måste få skriva av mig såhär ibland annars så funkar inte jag o de är på gränsen att jag snart låser in mig i mitt rum o sitter längst in i hörnet o inte lyssnar på någon, att jag kopplar bort verkligheten o börjar drömma om bra saker, snart så händer de om inget blir bättre.
Kommentarer
Trackback
